Etnologiska institutionen vid Åbo Akademi

Etnpic: söktermen words='ria' gav 19 träffar

1.	Ritning.Ria, som tillhört Östergård i Rugnola flyttad till Smedsböle.(beskrivningar på folkmålsalfabet) (1934)
2.	Johan Långs ria, Reipelt, Vörå.Ritningar med beskrivningar skrivna med folkmålsalfabet. (1934)
3.	Maxmo, Kärklax, Jakob Backman.Ritningar över ria med beskrivningar skrivna med folkmålsalfabet. (1935)
4.	Larsmo, Eugmo, Krok.Ria, hörande till Grankulla.Neursrian kallas den, emedan den står vid den sk.Neursgränden.Planritning och fasad.A. rian B. ladan (1937)
5.	Larsmo, Eugmo, Gäddnäs.Valdemar Vikströms ria, daterad 1791.Ritningar till plan, fasad och skärning.(fm=ord skrivna med folkmålsalfabet).A. rian (fm) B.(fm) 1. rigolvet (fm) 2. ugnsgolvet (fm).Kallades på skämt tomtgolvet (fm), emedan man menade, att ritomten drog sig undan hit, då tröskningen tog vid på rigolvet. 3.(fm).Ovanpå (fm) större stenar och på dem knapeln, (fm).Ugnen här mot loan fodrad med plankor (fm) som stöddes av två stolpar (fm). 4. parsåsarna (fm) varöver passorna (fm) äro lagda. 5.(fm) 6.(fm) 7. ugnspassorna (fm) till åtskillnad från långpassorna (fm). 8. logluggen (fm) 9. rigluggen (fm) (1937)
6.	Ria i Lussi, Jeppo.Ritningar.A. rian a) långpassorna b) lill-ugns- eller stäckupassorna c) loarkun B. loan C. ladan D. agnhuset (1939)
7.	Ria, Åland, Eckerö, Torp.Planen.Endast gavelns brädfodring har ribbor. på framsidan två ventiler i logen täckta av brädfodringen.I logens främre hörn på gavelväggen till vänster är stockarna numrerade med brun penna.Med samma stil datum år 1841 Aug. samt namnen Mats Westin och Matts Häggblom samt ett kvinnonamn.Mot logväggens gavel har man ställt en från annan plats flyttad lada.Skärningen.Långväggarnas syllar går under gavelväggarnas.Längs riväggen en sträva 10 x 22 cm, fäst med 7 grova spikar. i rian ry,ms 30 skylar= 3 lass på en gång. på grinden (tröskharpan) har använts slagträn, logens nedersta bördås rakt ovanom takbandet.Under södra takfallet är de ursprungliga bördåsarna ersatta med nya som placerats emellan de förra. åländsk typ, kort och bred.Loggolvet kilas med hjälp av två underliggande vasar, golvtiljorna av utvald rakvuxen gran.Över rian plant innertak, jordgolv i rian. (1947)
8.	Rian nr 3.Sydligast på ribacken, har i stället för svärd i öppningen mot logen två strävor utanpå väggen, insänkta till omkring 3 cm, genomskärning 10 x 4 cm, stående 23 cm från öppningen.Konstruktionen har varit ohållbar: den ena strävan har brustit. 3,95 x 6,30 m är rians inre mått.Alla rior har innantak som Markusas, men de andra saknar anordningar för att kila loggolvet.I rian finns slagträd, 118 cm långt, samt grind på logen, likaså kastmaskin och vanna.Grinden 2,30 x 1,60 (stängerna 1,52) X 0,75 m.Rians innertak av halvrunda stockar med runda sidan nedåt, näver över, däröver fyllning av sågspån 7-8 cm. (1947)
9.	Eckerö sn.Torp by, juli 1947.Knutfyllning, en till fjärdedel kluven, till kvadratformig genomskärning täljd eller hyvlad stock, vertikalt placerad i yttre vinkeln mellan långknutens utskjutande ändar och där fäst med pluggar.Anbragtes i samband med husets brädfodring och tros ha förekommit i Eckerö över 100 år (räknat från 1947).Knutfyllningen ger timran ökad stadga, gör knuten tätare mot drag och avrundar vackert dess utseende.Tydligen skyddar den knuten mot röta.Tack vare den har man här inte haft anledning att övergå från långknut till slätknut utan bibehållit det gamla timringssättet in på 1900-talet.En ladugård med långknut timrades ännu 1923 i Torp.I vårt land synes knutfyllningen vara en uteslutande väst-åländsk företeelse.Möjligen har den motsvarigheter väster om Ålands hav, men sådana äro veterligen noterade.Uppmätningen gjord av arkitekten Sverker Gardberg.Detalj av loggolvet med genomskärning av tiljorna.Rakt i den genom väggen mot rian förlängda vasen ger tillfälle att med kil spänna ihop tiljorna.Ytters i hörnet är en spännare infälld i rians långvägg. (1947)
10.	Nagu, Vikom.Tröskhus med ria och lada.Plan. (19.7.1963)